portraits

Skivomslag för Claes Pihl

Ibland leder det ena till det andra, det kanske ni varit med om nån gång. Man sitter och fotar kungsfiskare vid Säveån i Jonsered och pratar med en fotograf, som är granne med någon som gjort en platta och behöver bilder till omslaget.

Fotografen heter Jann King Hansen och artisten Claes Pihl. Egentligen var omslagsbilden redan klar och jag skulle ta bilder till insida och baksida. Tanken var vimmelbilder, flugan på väggen känsla. Platsen var Hotell Eggers och Stage Door. Båda med sina egna utmaningar.

Stage Door var trångt, inte så mycket för att det var mycket folk där, men det är litet. Här imponerade jag på mig själv med att få till bilden ändå, eller bilderna, det är två bilder jag slagit ihop.

Hotell Eggers tänkte vi skulle vara halvtomt en lördag i Coronatider, men det var det inte. Vi kunde ta bilderna men längst in i restaurangen dit ljuset utifrån inte nådde. Jag fick förlita mig på mina två lampor/ blixtar och höga ISO.

Claes och killarna i bandet, glömde mig snabbt som det kändes och kopplade av. Vid ett tillfälle ville jag ge några uppmuntrande ord och sa, Vad bra ni är, helt naturliga! Det dödade så klart allt och sen höll jag tyst och fotade.

Skivan heter …och kanske finns det någon där och har inte släppts än, när jag skriver detta. Claes gillade bilderna, t o m så mycket att en av dom blev omslag. Hmm, kände jag. Hade jag vetat att jag skulle få göra ett albumomslag hade jag velat gå all in. Men vem vet vad man får göra i framtiden.

Idol Hanna!

By |January 3rd, 2018|Categories: Concert, Portrait|Tags: , , |0 Comments

Jag har inte följt Idol på några år, men så såg jag att Hanna Ferm skulle vara med. Jag har fotat henne några gånger och jag hade ingen tvekan om att hon skulle ta sig till final, och jag trodde nog att hon skulle vinna alltihop, men det funkar väl inte riktigt så att den som är bäst lämpad vinner. Tvåan brukar ju vara den riktiga segraren i längden, så ett stort grattis till Hanna.

 

Så här skrev jag i bloggen första gången jag fotat henne: “Hanna Ferm är en trettonårig tjej med en helt fantastisk röst och bra scenvana, det dröjde inte länge innan publiken var helt knockad.

Det är förstås mycket begärt att man skall kunna tolka texter när man är så ung, det är stort nog att kunna sjunga dom så som Hanna gör och när hon sen rear ut sin cd för tjugo spänn för att den är så gammal, är det inte bara allsångsledare Gunnar Jaunupe och Linda Bengtzing som drabbas av åldersnoja, utan även stora delar av publiken.

Hanna Ferm kommer vi att få se mycket mer av i framtiden, den saken är klar.”

 

Hanna Ferm

Lights i Trädgårdsföreningen

By |December 8th, 2017|Categories: Event Photo, Portrait|Tags: , |0 Comments

Bruce Munro skulle inviga sin utställning Lights i Palmhuset och Igersgothenburg, en instagramgrupp skulle träffas där samtidigt. Jag pratade med en Iger i kön, men annars var den där träffen mer osynlig och uppblandad med övriga besökare.

 

17.00 släppte de in oss och jag fotade lite i Avatarlandet till höger, sen skulle det bli en happening, eller en performance. Jag minns inte vad de kallade det, vad det blev var ingen happening i varje fall, utan ett tal, en vanlig invigning. Låter jag bitter,vilket jag inte är, så är det för att den tiden kunde jag gått runt och fotat istället. För när talet var över, släckte man belysningen som gjort det möjligt att fota. Sen blev det inte lätt, men jag såg en flicka leka i ljuset från en projektor i taket. Man kan ju inte bara fota andras ungar hur som helst, så jag pratade med en mamma och hennes dotter och sålde in en deal, de fick riktiga bilder och jag fick en modell.

 

GP’s fotograf måste ha lurpassat på mig för när jag var klar tog han min idé. Det är okej. 😀

 

Thåström signerar på Bengans

By |December 7th, 2017|Categories: Event Photo|Tags: , , |0 Comments

Jag stod nästan först i den här kön och hade en idé om att jag kanske skulle få ett porträtt på Thåström. Nu är det ju så att inte ens fotografer på uppdrag att porträttera Joakim verkar kunna få honom att titta in i kameran. Den insikten kom smygande på mig när jag stod där och väntade. Och så blev det ju också så klart. Det var ändå värt ett försök, man ångrar bara det man inte gjort.