Portrait

Lotta på Liseberg Första kvällen 2019

Sex säsonger har jag fotat Lotta på Liseberg, men i år blir det inga bilder då de inte har plats för fotografer längre. Ska jag vara helt ärlig är det ganska skönt. Det blir ju lite samma samma. Samma vinklar, samma artister, men ändå har jag vänt på varje sten för att få komma dit. Det är som man inte kan låta sig själv vila, Luther på ens axel. Jag har fått sälja bilder från Tv-sändningarna en gång, så det är inte ens pengarna som är drivkraften. Kompletterandet är det som driver mig, som vanligt.

Den här soliga kvällen 2019 bjöd Tv4 på Sebastian Walldén, Dolly Style, Jill Johnson, Per Andersson, Ulla Skoog, Linus Wahlgren och Marcus & Martinus. Många småttingar som satt bänkade kan man gissa.

Anna Mannheimers trädgård i Jonsered 2019

By |May 27th, 2021|Categories: Portrait|Tags: , , |0 Comments

När Anna Mannheimer fick en spårvagn uppkallad efter sig, var min plan att fota henne, men då var hon på semester. Nu skulle hon inviga sin kolonilott i Jonsereds trädgårdar, så jag fick min andra chans. Många som ryckte i henne, bl a lokalpressen, så jag nöjde mig som vanligt med en halv minut. Efter jag postat den på insta hörde Anna av sig. Bästa bilden någon tagit sa hon och köpte den.

Nördparaden 2019

By |May 27th, 2021|Categories: Portrait|Tags: , , |0 Comments

Jag har alltid trott att jag är lite av en nörd, jag gillade serietidningar och scence fiction när jag var liten. Men jag vet bara vem Spiderwoman är av de här cosplayarna. Och då visste jag inte ens att det finns en kvinnlig variant, men det är klart det gör. Blixt i motljus. Snyggt blir det, tycker jag.

Företagsporträtt

By |May 26th, 2021|Categories: Portrait|Tags: |0 Comments

Om man ska bli riktigt bra fotograf, ska man fokusera på sin nisch, vad det nu månde vara. Och då är bröllopsfotograf eller företagsporträtt det enda det finns pengar att hämta i som frilansare.

Att fota bröllop är inte att glida runt på en räkmacka, det är ganska tungt jobb, faktiskt. För det första har man bara en chans, vilket sätter en del press på en. Det kan bli långa timmar och är man förhållandevis billig som jag är, finns det alltid en risk att man får kunder som inte riktigt vet vad de kan förvänta sig. Lite som det är för mig, då jag inte fotat så många bröllop.

Porträtt tycker jag är jätteroligt, men samtidigt är det svårt på så många sätt. Framförallt tycker jag själv att jag blir bättre på det hela tiden, så när jag tittar tillbaka på gamla bilder blir det en fysisk reaktion av obehag. Släppte jag ifrån mig det här, tänker jag. Och då är det kändisporträtten jag pratar om. En del har hört av sig och sagt att min snabbt tagna bild är den bästa som tagits av dom, (Sven Melander, Kay Pollak, Anna Mannheimer bla). Men det finns också en stackars sångerska som ringde för några år sen och bad mig ta bort bilder från gamla bloggen som hamnade överst när man googlade hennes namn. Jag tog så klart ner dom, men de är cachade och ligger trots det fortfarande kvar när man söker.

Företagsporträtt är en dimension till. Inte bara ska jag bli nöjd, det är kanske 10-20 människor som är mer eller mindre kameravana och mer eller mindre positivt inställda till min redigering.

Jag såg en diskussion på ett fotografforum. Kunden ville att porträtten skulle snyggredigeras. Fotografen vägrade, faktiskt hade nästan alla fotografer i tråden samma njugga inställning. det var bara jag och en till som gjorde det. Jag gör alltid det, och om kunden tycker det är för mycket så minskar jag på det.

Att dom inte ville göra det, tror jag beror på att det är svårt, väldigt svårt. Alla vet hur det ser ut när det blir för mycket och man vill inte ha för lite heller. Det är en knepig avvägning. Jag har haft en kund som skällde ut mig efter noter för att det var för mycket. Det dom ville ha i slutändan var noll redigering, så man kan förstå reaktionen.

Blickpunkten fick jag ta porträtt, butiks- och produktbilder för 2019. De blev nöjda.