gothenburg

Porträttfoto under körsbärsblommorna

Tidigare i år var jag med som statist i en reklamfilm, det var nånting med miljö och plaster, men jag har förträngt vad företaget hette. Man kan ana att det var våra skattepengar som betalde den, men i så fall så nådde de inte mig. Jag ställde upp för att hjälpa en ung lovande filmare jag är kompis med.

Min roll i den mån jag syns, var att stå och limma på en ung tjej i en korridor på en nattklubb. Lång historia kort, vi bestämde att fota. Det drog ut på tiden lite och sen blommade körsbärsblommorna.

Varje år de gör det, ångrar jag att jag inte styrt upp något. Som synes bör man starta i god tid.

Jag hade med mig mina Rotolight, de räckte inte riktigt till i det starka ljuset, men å andra sidan drog jag heller inte upp dom till 100%. Det tar emot lite att göra det med sex batterier i varje, och med tar emot menar jag att det inte ens föll mig in.

Jag slängde på en blixt istället, och det funkade bra direkt.

@venus_ingrid_official som min modell kallar sig på Instagram var hela tiden i rörelse, det gillar jag. Vi höll på en dryg timme och hade lite tur med att det inte var alltför mycket folk i rörelse där i Seminarieparken i Göteborg. För övrigt fotade jag den lovande filmaren jag nämnde där när körsbärsblommorna blommade för sju år sen. Cirkeln slöts.

Fyrverkeri på Skansen Kronan

By |March 1st, 2022|Categories: Fire|Tags: , , |0 Comments

Göteborgsfamiljen som äger ett antal krogar i stan ville fira att Covid var över och bjöd på ett fyrverkeri signerat Göteborgs fyrverkerifabrik. Nu var det ett tag sen jag fotade fyrverkerier, det var faktiskt ett tag sen jag ens var ute på kvällen, och ännu längre sen jag var ute på kvällen och fotade.

Med åldern kommer ju dålig syn krypande. Läsglasögon är ett måste, även för att läsa rubriker. Värre är att synen blir sämre när det är mörkt ute, är det strålande sol behövs knappt glasögonen.

Jag skriver detta för yngre läsare, jag förmodar att vi äldre alla sitter i samma båt. Den här läxan lärde jag mig nyårsafton 2019 när jag fotade i blindo, men fick ett bra resultat ändå. Nu ville jag testa ett nytt (för mig) sätt att fota. Live Composite. Det går till så att kameran tar en grundexponering och därefter adderas ljus som tillkommer.

Man kan teoretiskt sett ta en bild och sen vänta nån timme tills nån skjuter av en raket och avsluta bilden. I det exemplet är det kanon. I verkligheten blev det direkt så många krevader att bilden blev kass direkt. Jag hade läsglasögon med styrka 3,5 men såg knappt ändå. Känslan var att det här blir inte bra.

Sånt här varar sällan särskilt länge, några minuter bara, så först ändrade jag taktik, men det blev ändå inte bra. Sista minuten tog jag bilder medan jag tittade på fyrverkeriet live, så att säga. Jag skulle ha filmat det istället.

Tur i oturen att åtminstone en ruta blev halvbra.

När jag postade bilden på Facebook visade det sig att en massa människor inte klarar av att se bilder på fyrverkerier utan att må dåligt. En del har hundar som fortfarande går och ältar nyårsfyrverkerierna och andra tror att man får cancer av dom.

Jag vet inte hur det är med det, men man kan inte förbjuda allt man inte gillar. Fyrverkeriskador kanske inte är stort nog att bli tidningsrubriker längre, men annars verkar de blivit färre. Förbud skulle leda till att framförallt ungdomar hade börjat tillverka egna, med fler skador som följd.

Ta istället hunden på kurs så den slipper vara skotträdd och håll dig inne om du tror du ska dö av det, enklare än att lobba för ett förbud.

Skivomslag för Claes Pihl

Ibland leder det ena till det andra, det kanske ni varit med om nån gång. Man sitter och fotar kungsfiskare vid Säveån i Jonsered och pratar med en fotograf, som är granne med någon som gjort en platta och behöver bilder till omslaget.

Fotografen heter Jann King Hansen och artisten Claes Pihl. Egentligen var omslagsbilden redan klar och jag skulle ta bilder till insida och baksida. Tanken var vimmelbilder, flugan på väggen känsla. Platsen var Hotell Eggers och Stage Door. Båda med sina egna utmaningar.

Stage Door var trångt, inte så mycket för att det var mycket folk där, men det är litet. Här imponerade jag på mig själv med att få till bilden ändå, eller bilderna, det är två bilder jag slagit ihop.

Hotell Eggers tänkte vi skulle vara halvtomt en lördag i Coronatider, men det var det inte. Vi kunde ta bilderna men längst in i restaurangen dit ljuset utifrån inte nådde. Jag fick förlita mig på mina två lampor/ blixtar och höga ISO.

Claes och killarna i bandet, glömde mig snabbt som det kändes och kopplade av. Vid ett tillfälle ville jag ge några uppmuntrande ord och sa, Vad bra ni är, helt naturliga! Det dödade så klart allt och sen höll jag tyst och fotade.

Skivan heter …och kanske finns det någon där och har inte släppts än, när jag skriver detta. Claes gillade bilderna, t o m så mycket att en av dom blev omslag. Hmm, kände jag. Hade jag vetat att jag skulle få göra ett albumomslag hade jag velat gå all in. Men vem vet vad man får göra i framtiden.

Trädgårsdsföreningen april 2020

Starka färger och vackert väder, kameran var med.