November kan vara mörk och grå. skulle det vara blå himmel kommer den inte sällan oannonserad eller så är man upptagen med annat. Det blir lätt få fotodagar hos ekorrarna så här års, men i veckan fick jag chansen.

En ekorre var på plats redan när jag kom, det var en som jag fotat förut. En årsunge, men stor nu. Den sitter gärna och äter solrosfrön länge, vilket gör att jag kan fota länge och jag hinner verkligen komma underfund med vad jag kan göra för att det ska bli olika bilder.

Jag hade med mig extrabelysning och kunde komma ner i korta slutartider. Ekorrar rör sig alltid snabbt, men när de ska göra ännu snabbare huvudrörelser, blundar de alltid. Här fångade jag precis det ögonblicket med bara lite lite rörelseoskärpa, kanske tillförde den t o m något. Just den här ekorren har något precis i mungiporna som gör att det ser ut som den ler extra brett.

Jag tog 3000 bilder, de flesta den första timmen. Sparade 400 och av dessa stack denna ut. Kanske årets bästa bild?

Sen kom Halvöra och jagade bort, vad som förmodligen är hennes avkomma. Hon är ju så stressad så det blir inte i närheten lika många bilder, men jag gillade denna. Jag tog ett av löven på marken och photoshoppade in två kopior av det, tänkte du på det?