flunsan

Anne-Lie Rydé i Flunsan

Vier Brillen

Vier Brillen

Annica Svensson

Annica Svensson

Flunsan 2015 04 Annica Svensson

Anne-Lie Rydé

Anne-Lie Rydé

Flunsan 2015 07 Anne-Lie Rydé

Flunsan 2015 08 Anne-Lie Rydé

Flunsan 2015 09 Annelie Rydé

Flunsan 2015 10 Anne-Lie Rydé

Flunsan 2015 11 Anne-Lie Rydé

Flunsan 2015 12 Anne-Lie Rydé

Flunsan 2015 13 Anne-Lie Rydé

Flunsan 2015 14 Anne-Lie Rydé

Flunsan 2015 15 Anne-Lie Rydé

Flunsan 2015 16 Anne-Lie Rydé

Flunsan 2015 17 Anne-Lie Rydé

Flunsan 2015 18 Anne-Lie Rydé

Flunsan 2015 19 Anne-Lie Rydé

Det spelar ingen roll att det regnar lite, man har så trevligt att man t o m glömmer att man egentligen väntar på Anne-Lie Rydé. “Hisingens nationalorkester” Vier Brillen sjunger om att de inte blev snobbar som jobbar utan grabbar som vabbar och Doobidoos Annica Svensson leker Lasse Kronér och leder musiktävlingar. Men Anne-Lie visar så klart var skåpet ska stå när hon kommer ut på scen. Hon går på knock direkt med Segla på ett moln och en röst som får en att tokflina där man står och fotar i kulisserna. Hon avslutar med en låt av en av hennes kvinnliga förebilder och jag hinner hoppas att hon ska köra en Nina Hagen låt, men det blir Joan Jett. Det är inte riktigt samma sak, men ett bra röj blir det.

Jag har fotat Annica Svensson några gånger förut, bilderna finns här. Och Anne-Lie Rydé här.

It doesn’t matter that the rain is falling, we’re having such a good time that I totally forget that we are really waiting for Anne-Lie Rydé. “The national orchestra of Hising Island” Vier Brillen sing a lot of funny songs and TV’s Annica Svensson lead singing competitions. But when Anne-Lie comes she takes over completely. She starts out with Segla på ett moln and a voice that leaves me with a stupid smile while I’m shooting from the sides. She finishes with a song by one of her idols and I hope it will be Nina Hagen, but it turns out to be Joan Jett. Not the same, but still a lot of fun.

I’ve shot Annica Svensson a few times before, pictures here. And Anne-Lie Rydé here.

Familjekväll i Flunsan

Ronny Olsson

Ronny Olsson

Marcus Sjöstrand

Marcus Sjöstrand

Flunsan 2015 03 Marcus Sjöstrand

Alicia Höglind

Alicia Höglind

Caroline Wennergren

Caroline Wennergren

Flunsan 2015 06 Caroline Wennergren

Flunsan 2015 07 Marcus Sjöstrand

Niklas Andersson och Anna Werner

Niklas Andersson och Anna Werner

Hanna Boquist

Hanna Boquist

Flunsan 2015 10 Niklas Andersson

Flunsan 2015 11 Anna Werner

Flunsan 2015 12 Anna Werner

Flunsan 2015 13 Anna Werner

Flunsan 2015 14 Niklas Andersson

Flunsan 2015 15 Niklas Andersson

Flunsan 2015 16 Niklas Andersson

 

Jag är inget vidare på ansikten, men de som springer ut genom skynket bakom scenen känns väldigt bekanta den här kvällen i Flunsan. Allsångsledaren Ronny Olsson t ex har jag fotat när han sjunger i Chorus. Första talangjaktstävlaren Marcus Sjöstrand har jag fotat när han var en del av Youngblood och även som superhjälte. Operans Anna Werner gör sin Carola imitation som hon gjorde hos Lotta på Liseberg förra sommaren. Niklas Andersson har jag fotat flera gånger. Hanna Boquist likaså. Det är en väldigt spontan och avslappnad kväll där det hela tiden kommer upp folk från publikhavet och sjunger en låt, som fantastiska Caroline Wennergren, som jag inte fotat innan, men hoppas få fler chanser till den här sommaren i Sommarunderhållningen i Slottsskogen.

I’m not that good with faces, but those who come out from behind the curtain this night in Flunsan seem awfully familiar. Sing-a-long leader Ronny Olsson I’ve shot when he performed with Chorus. The first talent show competitor Marcus Sjöstrand was with Youngblood and I have even shot him as a superhero. The Opera’s Anna Werner did her Carola imitation at Lotta på Liseberg last summer. Niklas Andersson I’ve shot several times, and the same goes for Hanna Boquist. It’s a loose and spontaneous evening where people keep coming up from the audience to sing a little bit, like the amazing Caroline Wennergren, who I haven’t shot before, but hope to do again at Sommarunderhållningen i Slottsskogen.

Familjekväll i Flunsan

Johanna Wahlström

Johanna Wahlström

Flunsan 2015 02 Johanna Wahlström

Flunsan 2015 03 Johanna Wahlström

Flunsan 2015 04 Johanna Wahlström

Erik Gullbransson

Erik Gullbransson

Flunsan 2015 06 Erik Gullbransson

Claes Malmberg

Claes Malmberg

Flunsan 2015 08 Claes Malmberg

Thomas Darelid

Thomas Darelid

Flunsan 2015 10 Claes Malmberg

 

Ännu en kall kväll i Flunsan, men nästa vecka ska sommarvärmen vara här säger dom. Den är välkommen. Lika välkomna som besökarna är till Flunsan, Sveriges enda folkpark med fri entré. Den här kvällen bjuds vi på allsång med Erik Gullbransson, country med Johanna Wahlström och sång och stand up med Claes Malmberg. Och sen en del pigga inhopp från publiken, det som gör föreställningarna så levande i Flunsan.

Another cold evening at Flunsan, but next week the summer will finally be here. It’s more than welcome. Just as the audience is at Flunsan, Swedens only Folkpark with free entrance. This time we are treated to a sing-a-long with Erik Gullbransson, country with Johanna Wahlström and stand up and songs with Claes Malmberg. And the usual interplay by the audience, that factor that makes the shows come alive at Flunsan.

Premiärkväll i Flunsan

Hanna Boquist

Hanna Boquist

Premiärkväll i Flunsan 2015 02 Hanna Boquist

Premiärkväll i Flunsan 2015 03 Hanna Boquist

Premiärkväll i Flunsan 2015 04 Hanna Boquist

Ksenia och Hanna Boquist

Ksenia och Hanna Boquist

Bosse Carlson

Bosse Carlson

Premiärkväll i Flunsan 2015 08

Cecilia Vennersten

Premiärkväll i Flunsan 2015 09

Premiärkväll i Flunsan 2015 10

Premiärkväll i Flunsan 2015 11

Premiärkväll i Flunsan 2015 12

Premiärkväll i Flunsan 2015 13

Mats Westling

Mats Westling

Premiärkväll i Flunsan 2015 15

Premiärkväll i Flunsan 2015 16

Cecilia Vennersten

Det är en kylslagen premiärkväll i Flunsåsparken denna majdag. Själv är jag helt slutkörd efter att ha varit uppe sent kvällen innan och sen gått upp alldeles för tidigt. Det var ren vilja som fick mig att komma iväg. Och det var säkert fler som kände som jag, för det var tunt i bänkraderna. Men det som kom belönades med blivande musikalartisten Hanna Boquist och hennes klasskompis Ksenia, som hjälpte till i en duett. Otroligt duktiga, det är bara en tidsfråga innan ni ser dom i Så ska det låta.

Bosse Carlson leder allsången och får oss att skratta, och sen är det dags för Cecilia Vennersten och Mats Westling att ta över. De sjunger finstämda låtar som hade passat fantastiskt en varm sommarkväll, och det är det ju alls inte, så folk kommer plötsligt på att de måste se till hundarna och börjar dra sig hemåt. Själv känner jag också att det rycker lite i fötterna, men jag jagar en bild som gärna vill ha, så jag står kvar.

Sen börjar det ösregna och då händer det som gör att jag älskar Flunsan. De som är kvar bjuds upp att stå under tak på scenen och det som har varit en kall tillställning blir plötsligt intimt och alldeles fantastiskt. Värme och glädje sprids när vi trycker ihop oss och vi får höra Det vackraste som kvällen till ära borde ha tillägnats publiken och döpts om till De tappraste. Det blir lätta steg på vägen hem.

Jag tog några porträtt också, de kommer i nästa post. Hanna har jag fotat två gånger innan, du hittar bilderna här.

It’s a cold premier evening at Flunsåsparken. I’m beat after being up late the day before and rising way too early. It’s pure willpower that takes me out. And I’m sure I wasn’t the only one to feel like that, because it is kind of empty. Those who did come was rewarded with future musical artist Hanna Boquist and her class mate Ksenia in a duet. Incredibly talented girls, it’s just a matter of time before you’ll see them on tv.

Bosse Carlson leads the sing-a-long and makes us laugh, and then it’s time for Cecilia Vennersten and Mats Westling to take over. They are singing some nice tunes that would be perfect for a warm summer evening, but it’s not, and people suddenly realize that they better go home and check on their dogs. I feel the urge too, but I’m still chasing a picture that i want, so I stay.

Then it starts to rain heavily and the thing that makes me love Flunsan happens. Those who have stayed are invited up on stage and what has been rather cold, suddenly is intimate and quite amazing. Warmth and joy quickly spreads when we push together and we get to hear Det vackraste (The most beautiful) which should have been renamed De Tappraste (The most brave) in tribute to the audience. There’s a new spring in my steps on the way home.

I also took a few portraits, those will be up in the next post. I have shot Hanna twice before, those pictures can be found here.