Vilken otrolig tur med vädret, klar sikt och vindstilla. Det är inte vanligt, i fyra år hade jag väntat på att få ta de här bilderna från Kvibergs kyrkogård.
När vädret är sämre har man bara några få krevader innan allt döljs av rök och dimma. Och blåser det bara lite kan man hälsa hem då minsta vibration ger oskärpa när man fotar med så här långt tele och långa slutartider.
Lägg till dålig syn på det och det blir lite lurigt, jag lärde mig en nyttig läxa om hur läsglasögon fungerar. Styrkan avgör hur nära du kan titta. Mina läsglasögon på 1.5 var helt värdelösa när jag försökte titta på skärmen från några centimeters håll. Jag hade behövt 3.0 minst. Jag fick chansa lite och lita på kameran, det gick ju bra.
Den onaturligt röda himlen var en bonus och berodde på ett utsläpp i Tyskland, bra tajming.