Ska man skriva om sina misslyckanden, ja det tycker jag man kan göra. Man lär sig av allt man gör, men man lär sig mest när man misslyckas.
Här var mitt uppdrag att ta gruppbilder utomhus i Göteborgsmiljö. Det är alltid nervöst när man inte vet hur ljuset ska bete sig. Här var det på gränsen till för soligt, men det gick vägen. De här bilderna ligger på deras hemsida.
Men så skulle jag ta porträttbilder också. Det är inget snack, av allt jag gjort inom foto tycker jag porträtt är det svåraste. Det är så många bitar att tänka och helst vill man så klart glida in och bara vara proffs, bara sätta det.
Jag lyssnade på en intervju med en av Sveriges mest framgångsrika stilleben fotografer. Alltså någon som spenderar sin tid med att fota tre mascara på en brun kartongbit, typ. Hon förberedde allt en dag i förväg, provade ut vad som passade ihop. På plats i studion körde hon ut kunderna och ställde in ljuset i timmar.
Det kanske inte är rimligt att jag ska vara så snabb och proffsig som jag föreställer mig.
Det här var tredje gången jag gjorde detta. Första gången gick det inte alls bra. Min ambitionsnivå var visserligen bara att de inte skulle se så kriminella ut som de gjorde på de befintliga bilderna, men det kunde jag inte säga till dom. Det blev inte jättebra och chefen på firman ringde upp mig och gav mig en rejäl utskällning.
Då insåg jag att chefen på min firma var jag. Inga problem sa chefen på min firma, alltså jag, vi river fakturan. Jag rekommenderade en fotograf som är jätteduktig (och fyra gånger så dyr). Väldigt snabbt kom vi överens om hur vi skulle gå vidare. Dvs dom använde bilder och filmer jag gjort och jag fick betalt det jag skulle ha. De har kursat nu så jag hänger inte ut någon.
För det här jobbet fick jag också betalt, men jag är lite osäker på vem som gjorde fel. De ville ha liggande bilder, men jag fotade stående. Jag tror de ändrade sig efteråt.
Men mina bilder var inte heller bra. Om man ljussätter rätt från början kanske man kan skicka oredigerade bilder till kunden så de får välja, men om ljuset ska fixas i redigeringen, så är det inte lätt för kunden att se vad jag kan göra med bilden. Numera väljer jag själv och först om personen vill se fler alternativ så skickar jag de oredigerade. Det funkar bättre.
Jag har precis avslutat ett stort sånt här jobb som gick jättebra, även om jag så klart lärde mig en del den här gången också. Då är det så klart lättare att skriva om misslyckanden. Nu när det blev så bra känner jag att jag var på tok för billig, men jag är fortfarande prisvärd. Jag tror inte eventuella presumtiva kunder som läser detta hittar någon billigare.
