birds

Fågelfoto i väntan på ekorrarna

By |September 28th, 2021|Categories: Nature|Tags: , , |0 Comments

Innan covid hann jag inte fota ekorrar under somrarna, nu när jag hinner vill jag knappt. Man kan tro att jag har ett fantastiskt tålamod, men så är det inte. När jag suttit och väntat på ekorrarna i fyra timmar och ingen dyker upp, är jag mest irriterad, en bortslösad dag.

Det är säkert nyttigt att vara utomhus, men roligare kan man ha. Skulle det komma en ekorre så är de hyperstressade och har inte tid att stanna någon längre stund. Få chanser och mycket löv i vägen, det blir ju sämre bilder. Man börjar fundera på om man kanske är färdig med ekorrarna. Det kanske inte finns fler bilder att ta.

Men så är hasselnötssäsongen över och ekorrarna gick från att vara hysteriska till att bara vara allmänt kvicka. Och jag blev inspirerad igen. Här har jag experimenterat med egen belysning, både framför och bakom. Avstånd till fåglarna är kanske en meter, det räcker att jag lyfter ögonen från kameran för att de ska flyga iväg, man får vara helt stilla.

Ekorrarna kom också till slut, men först blåmesen, talgoxen och nötväckan, den lite mer petige matgästen.

Vinterfåglar

By |July 10th, 2021|Categories: Nature|Tags: , |0 Comments

När ekorrarna är kamerablyga kan man ju alltid fota en fågel, och även om jag inte har något större fågelintresse, så är det kul att fota fåglar man inte fotat innan. Kungsfågeln, Sveriges minsta fågel har jag bara sett högt uppe i barrträd innan, här kom den och satte sig bredvid mig. Tofsmesen var också en ny bekant för mig.

När man tror att man kan sjunga

By |July 9th, 2021|Categories: Nature|Tags: |0 Comments

Håll mitt hjärta

By |July 8th, 2021|Categories: Nature|Tags: , , |0 Comments

På sommaren är ekorrarna inte lika intresserade av mig och nötterna. Instinkten driver dom att syssla med annat gissar jag. 2020 var faktiskt första sommaren jag skulle fota ekorrar, det har inte funnits tid innan. Jag hade inte ens koll på att de tappade de långa håren på öronen under den varma årstiden.

Ofta när jag åkte in satt jag bara och väntade utan att någon kom och hälsade på mig. En gång fick jag syn på en på vägen hem. Den sprang över stigen där jag kom gående och över en bäck. Hallå där! ropade jag. Hej, kom hit!

Till min förvåning så gjorde den det. Jag kände inte igen den, men vi var säkert gamla kompisar. Sen bytte jag nötter mot bilder tills vi tröttnade.

Med facit i hand så blev det inte jättebra bilder den sommaren, den bästa bilden tog jag redan första juni. Å andra sidan väger den upp en hel sommar, kan jag tycka.

Jag har prövat att ge ekorrarna varierad kost. Jordgubbar och tomater t ex, de är inte intresserade. Den här gången skar jag ut bitar av ett äpple. På andra försöket satte vi bilden, och då ville hon ändå inte ha äpplet egentligen. Första biten bar hon iväg en bit och slängde det sen, andra biten tog hon ändå och sen vände hon sig mot mig och poserade innan hon slängde den igen. Ibland har man tur.

Have a heart.
Min kamera set up, fast jag sitter bakom kameran. Det blir för långsamt att köra med wifi.