Håkan Hellström – Du nya du fria

När Håkan släppte Det kommer aldrig vara över för mig var jag snabbt ute i den gamla bloggen och gissade att den skulle bli en av de skivor jag lyssnat mest på i mitt liv, och så blev det också. Den ligger högt upp på listan över de bästa skivor jag vet.

När den nya skivan äntligen kom är det så klart omöjligt att vara opartisk, man vill ju så gärna hitta ännu en klassiker att älska. När recensenterna konstaterade att samplingsexperimentet Hoppas det ska gå bra för de yngre också kommer att bli första låten man slutar lyssna på, tänkte jag trotsigt; att vem kan inte älska de här rösterna från gamla varvsarbetare ute på Lindholmen?

Och jag slutade inte lyssna på den, istället blev det att jag lät bli att lyssna på hela skivan. Den låten och även Du gamla med bara samplad sång lyfter ur mig ur upplevelsen av att lyssna på ett Hellström album. Det kanske är meningen, men jag vill inte vara någon annanstans än i upplevelsen av att Håkan är där och förstår oss som är lite trasiga, skeva och konstiga.

Men nu är det ju så att man får göra precis som man vill med musiken, man kan skapa sina egna spellistor eller album om man så vill. Jag gissar att jag inte är ensam om att ha bytt ut låtar mot spår från EP:n 1974 för att få en bättre lyssningsupplevelse. Jag har testat flera olika varianter av den här spellistan,  denna funkar bäst tycker jag. Och här blev det den där klassikern jag hoppades på.

På Spotify här: https://open.spotify.com/user/jkaapa/playlist/3jqNaLlqbLNBNCfyTLTFFV