top ten

2017 års bästa bilder

By |January 5th, 2018|Categories: Reviews|Tags: |0 Comments

På Facebook brukar jag samla 5-7 bilder i ett album för att summera månaden och när året är slut har man 60-70 bilder som speglar året, hade jag gjort det i slutet av året hade nog urvalet blivit ett annat. Ur det albumet har jag valt mina favoriter och det var förvånansvärt lätt, det blev tio direkt.

 

Första bilden är tagen i mars på Eldfesten, det är alltid en utmaning att fota i mörkret där. Ljusstarka gluggar hjälper, (och vassa armbågar, det är mycket folk där).

 

 

Jag fick så fin respons på mina ekorrbilder i början på året att jag blev inspirerad att gå på ekorrsafari flera gånger i veckan. Den här bilden är inte min egen favorit egentligen, men den fick vingar och tog sig hela vägen till London och en finalplats i tävlingen Comedy Wildlife Photography Awards och har blivit publicerad i tidningar och på webben över hela världen. Tveksam till om det gett mig något i min karriär dock.

 

 

Jag gillar att ta kändisporträtt och nu har det gått över till att bli en samling. På sommaren samlar jag mina bilder på Lotta på Liseberg, Sommarkväll med Rickard Olsson och Bokmässan. Resten av året blir det mer tunnsått, men man kan gå på skivsigneringar.

När Per Gessle kom till Bengans var jag bland de första i kön. Jag fick väl vänta en timme, men det är ju inget, på 90-talet stod jag i kö fyra timmar för att få Joyride signerad.

I kaféet hade de placerat honom i mörkret mellan en röd och en blå lampa. Per ställer så klart upp på en bild, men när jag ska trycka av funkar inte blixten. Jag fotar så klart ändå och Pers min speglar 40 år av strejkande kameror och den där bilden som bara skulle ta några sekunder av hans tid. Sen fick jag ordning på det och fick en bild på en leende Per, men jag föredrog den misslyckade. Redigeringen gick ut på att ljusa upp den så mycket som möjligt och få rätt nyanser. Cool pic!, skrev Per.

 

 

Den här bilden hade jag velat ta länge, men det är lätt att hitta anledningar att inte åka in till stan för att ta bilder strax före tolvslaget på natten. Och tänk om de inte har något avslutningsfyrverkeri. Det är ju ingen naturlag att de ska ha det. Nu var jag redan i stan och fotade en konsert på Liseberg och Summerburst är ju bara fyrverkerier och ljusshow, eftersom artisterna är så anonyma, eller? 😉

Jag var på Snikens kulle i god tid och fick en del mindre fyrverkerier att öva på, innan det var dags för avslutningsfyrverkeriet. Sen tipsade jag om mina inställningar och dylikt på Facebook och tänkte att nån kanske var sugen att pröva på det andra kvällen av Summerburst, men då blev det tydligen inget fyrverkeri alls. De tog nån kille med pistol, kanske var det en säkerhetsgrej.

 

Jag var nere vid Säveån några gånger och fotade bävrar under sommarens ljusa kvällar. Bävern var extremt punktlig. 19.30 kom den simmande i sakta mak. Man kan stå på bron och titta på den, men jag vill ju komma nära, så jag tog mig ner i den sunkiga och faktiskt illaluktande skogen runt om och gömde mig bland buskarna. Här hade jag full koll på kameran och fotade allt mer upphetsat utan att riktigt fatta hur nära bävern var, när jag tittade upp blev det nästan lite läskigt. Jag litar inte på bävrar!

Nu rankar jag den här bilden bland årets tio bästa, men när jag kom hem och lång tid därefter var jag mest sur för att jag missat bilden när en mås hackade bävern i huvudet. Jag fångade bara plumset när den dök, hade jag bara…

 

Tidigare när jag fotat konserter har jag fokuserat på att ta många olika bilder, olika bildidéer. I år ville jag istället fokusera på att ta en bra bild som var bra nog att platsa i min portfolio. I praktiken innebär det att man stannar betydligt längre när man har en bra bildidé, man hastar inte vidare. Jag tycker det gav resultat. Sen ska man ha tur också. Jag upptäckte i diket på Alice Coopers Lisebergskonsert att ljuset var otroligt bra. Istället för 1/320 sekund som jag brukar få kompromissa med, kunde jag använda kortare tider. Jag snurrade snabbt på hjulet och siktade på 1/500 men landade på 1/650. Det gjorde hela skillnaden, det var fler som fångade Niki Strauss i den här posen, men just den här gången var det snyggast med håret fruset.

 

Den här bilden hade jag redan tagit i huvudet innan jag tog den. Det krävdes en exakt plats i publikhavet för det. Jag hann fånga två hopp innan just den platsen blev omöjlig att stå på pga den entusiastiska publiken, men jag var nöjd.

 

 

På hösten fick jag fota både Miss Earth Sweden och Miss Universum Sweden. Här är det den senare; Frida Fornander. Jag gillar ljuset i Allén och hennes långa ögonfransar, direkt när jag tog den kände jag att där hände något. Filmklippen vi spelade in den här dagen, sågs sen av två miljarder tv-tittare, enligt Frida.

 

 

Min favoritplats där jag bor är soluppgångarna vid Säveån. Ser det lovande ut kan jag inte hålla mig utan måste ut. Jag har säkert missat en och annan i år, men överlag har det varit bedrövligt. Den här morgonen levererades lite höstfärger i varje fall.

 

 

Under sommarhalvåret är det inte lätt att hitta ekorrar bland alla löv, men så kom hösten och jag lyckades fånga lite bilder med fina höstfärger. Och snö fick vi också, inget man är bortskämd med i Göteborg. Här fick jag rätt pose på rätt dag.

 

Decembrrr…

Topp tio bilder 2016

By |January 3rd, 2017|Categories: Uncategorized|Tags: |0 Comments

Det har blivit dags att försöka sammanfatta mitt intensiva fotoår 2016, här är de tio bilder jag är mest nöjd med.

Här hamnade jag “bakom kulisserna” när fotografen Pontus Arvåsen fotade modellen Jasmin Olsson i Lars Wallins kläder på HasselbladShootGOT häromdan. Bilden fick lite uppmärksamhet på Instagram och även Hasselblad hörde av sig och ville köpa den.

Porträttet som jag tog på Zara Larsson när hon vunnit ett pris på P3 Guld var lite av en arbetsseger. Första två gångerna jag var framme och bad om att få ta en bild blev jag inte nöjd, men så fick jag en tredje chans och då satt den. Nästan 2000 likes på Instagram.

Årets journalistiska gärning. Fotade en mård från bussen hem och fick sälja bilden till både GP och GT, min rapportering blev även en riksnyhet genom TT.

Lite Terminator-känsla på den här löparen från Tough Viking. Istället för att springa runt och försöka fota lite här och där runt loppet tog jag den timma jag hade till att fota det som jag trodde skulle kunna ge bäst bilder, men här överraskade jag mig själv.

En ögonblicksbild från Universeum, slängde upp kameran i farten och sekunden senare hade de flyttat på sig. Jag gillar att alla är små karaktärer och står helt i sina egna små världar.

Den här storskrakemamman gav mig flera hundra nya följare på min Facebooksida. Jag tycker dom ser väldigt festliga ut framifrån, men det var denna som blev mest uppskattad.

Jag var lite nyfiken på hur det skulle bli att fota neråt Avenyn med ett långt tele. Fick med måsen på första rutan, så var det klart.

Det portätt jag blev mest nöjd med under året var på Ola Salo som alltid ger en fem sex olika poser på några sekunder.

Allra mest likes på min Facebooksida fick den här bilden på en liten brygga på Galtö. Jag hade tänkt mig att fota den när himlen var röd av kvällssolen, men det här ljuset var helt perfekt för en så här rofylld bild.

Om inget annat funkar, just add cats.

Årets topp tio i musik

By |December 23rd, 2016|Categories: Reviews|Tags: , , |0 Comments

Det börjar bli dags att sammanfatta året som gått. För mig har det varit ett fantastiskt år, jag har fått göra det jag tycker är allra roligast; att fota. Samtidigt har jag varit arbetslös och nu är A-kassan slut och i och med det bestämde jag mig för att satsa på mitt företag och se om jag kan försörja mig på det.

Att inte ha ett jobb kan naturligtvis vara en stor press för många, det har jag full förståelse för. Jag lever ett enkelt liv och jag har under flera år lärt mig att leva på lite pengar, så för mig har det varit väldigt avslappnande. All stress och ångest jag förknippar med mitt gamla jobb är borta, och det har avspeglat sig i den musik jag lyssnat på. Jag har satt ihop en spellista med tio av årets favoritlåtar, men egentligen är det framför allt album som jag lyssnat på. Listan hittar du på Spotify här.

1. Håkan Hellström – Valborg

Få recensenter verkar ha valt Håkans senaste skiva som en av årets bästa, vad det beror på, skrev jag om i förra blogginlägget. Det är också en av anledningarna till att jag hellre väljer Håkans bästa låt, den som jag tror folk fortfarande kommer att sjunga om 200 år. Spellistan med Håkans alla låtar är det jag lyssnat mest på. Det är inget snack om det.

2. Van Morrison – Sweet Thing

Förra året upptäckte jag en massa gammal musik som jag missat genom Apple music, men i år har jag sakta och metodiskt jobbat mig igenom listan i tidningen Pop #10 1994. När tidningen kom var det nog mest kul att läsa om skivorna jag redan hade, kanske köpte jag Stone Roses debut och blev frälst, men det var nog allt. Nu har man andra möjligheter, även om det var med viss möda jag letade upp vissa av plattorna. Det är ett musikaliskt äventyr som jag starkt rekommenderar och hela tidningen finns på nätet här.

En av skivorna jag inte ville släppa var Astral Weeks. Jag har bara lyssnat på samlingsplattor med Van Morrison innan och då går man miste om stämningen här. Jag misstänker att Håkan lyssnat på arrangemangen, jag tycker mig höra ett släktskap.

3. Eagles – Peaceful Easy Feeling

Det är egentligen först nu i slutet på året som det blivit lite lugnt, jag har ju varit ute och fotat mest hela tiden. Men stress som tär på en har jag sluppit och i och med det har jag också lärt mig att uppskatta amerikansk västkustrock. Eagles är perfekt att softa till.

4. Fleetwood Mac – Crystal

Fleetwood Mac kan mycket väl ha blivit min absoluta favoritgrupp under året. Blues är inte min grej, men när de blev ett popgäng på 70-talet, då blev det också helt fantastiskt bra musik. Låtarna är så välproducerade att det blir som hemliga rum man gå runt i och bara upptäcka små ljudfinesser i. Det finns inga dåliga spår på de fem plattorna (Fleetwood Mac, Rumours, Tusk, Mirage och Tango In The Night) så börjar man lyssna, kan man inte sluta.

5. Laleh – Colors

Laleh gör också musik med mycket att upptäcka i. Jag har inte lyssnat tillräckligt mycket på henne innan, så i år gjorde jag något åt det.

6. Primal Scream – Inner Flight

Screamadelica är en skiva jag missförstått innan. Hitten Loaded och titeln antydde att detta skulle vara väsnigt, men det är det ju helt klart inte. En skiva att se soluppgången till om man varit ute och festat hela natten. Föreställer jag mig, det var nog 25 år sen jag gjorde det sist.

7. Bob Marley & The Wailers – Don’t Rock My Boat

Innan reggaen blev kommersiell släppte Bob Soul Revolution Part II, som Pop-killarna ansåg vara en av de 100 bästa skivorna som gjorts och alltså bättre än någon av alla de skivor med Bob Marley som folk har hört. Lite snobbigt kan man tycka, men till slut hittade jag skivan på Spotify. Och den var ju helt fantastisk, om man kan tänka sig det lösa svänget på Exile on Main Street, fast reggae och inte lika många instrument. Don’t Rock My Boat dök senare upp med titeln Satisfy My Soul på Kaya. Tyvärr har flera av låtarna på Soul Revolution försvunnit sen jag hittade skivan. Synd för det är ett riktigt mysigt album.

8. Razzy Bailey – I Hate Hate

Att hitta en artist man inte ens hört talas om innan av den här klassen är inte så vanligt (om vi inte pratar om ny musik, för då har jag ingen aning). Den här låten var med i nya filmen American Honey, där den gjorde starkt intryck på mig, bra film också. Låten är från 1974 och låter som soul, men Razzy är en vit snubbe med skägg som lirar country. Texten känns dagsaktuell och kommer garanterat att få dig på gott humör.

9. Thåström – Slickar i Mig Det Sista

Efter förra årets konserter har Pimme hängt kvar och det är framför allt albumet Den Morronen jag lyssnat på. Det slår mig att det kan bero på att Apple Music är väldigt snål med rekommendationer på svensk musik, det är mest Imperiet och Roxette och inte så mycket annat.

10. The White Stripes – It’s True That We Love One Another

Nu när man fyllt 50 är det helt ok att vara sist med att upptäcka The White Stripes, musiken finns ju kvar. Elephant är skivan jag lyssnat mest på och det hade ju varit käckt om jag kunde komma ihåg varför jag började med det. Det kanske var hög tid bara. Bra musik hittar en alltid till slut.

Top Ten of 2015

By |December 31st, 2015|Categories: Uncategorized|Tags: |0 Comments

Gothenburg 01

Med ett långt tele stod jag på Kvibergs kyrkogård och tog den här bilden strax innan solen skulle gå ner. Jag har varit tillbaka och tagit bilden igen i bättre ljus, men denna har något annat. Man kan höra stadens ljud när man ser bilden, sa någon. Photoshoppad sa en annan. Visst, men det är telet som trycker ihop motivet och får alla landmärken att trängas på en och samma bild.

I brought the big zoom to Kvibergs churchyard and snapped this picture before the setting sun entered the frame. I’ve been back and have taken the same pic again in better light, but this one has got somethings else. You can hear the sounds of the city, someone said. Photoshopped said someone else, sure, but it’e the long tele lens that squeezes all the landmarks into the same frame.

Säveån 2015 02

Jag betalade strandnära skatt för förmånen att bo nära Säveån i drygt tio år, innan jag upptäckte att det faktiskt var en förmån när fotointresset slog till för ett par år sen. Det har blivit många turer ner till vattnet när himlen bjudit upp till skådespel.

I paid an extra tax for living close to a shoreline for ten years before realizing that it actually was worth something. Overtime the sunrise looks promising, that’s where I’m heading. This time it really paid off.

Kändisporträtt 2015 01 Mia Skäringer

Vad fotar Johnny? Jaa, han fotar… kändisar. Helst ska man vara lättplacerad i ett fack om man vill lyckas, men det är jag alldeles för rastlös för att låta ske. Det har blivit ett antal kändisporträtt under året. Störst var säkert att plåta Zlatan, men min favorit är denna när Mia Skäringer spände blicken i mig. Blixten funkade som jag ville och jag fick en vit plåtvägg som bakgrund. Tagen efter Lotta på Liseberg.

What is Johnny’s niche? Well, he shoots… celebrities. It helps to be easily categorized if you want to succeed, I am too restless to let that happen. But I did get to take quick snaps of a number of celebrities this year. The biggest was surely Zlatan Ibrahimovic, but my favorite was this pic of actor Mia Skäringer taken after Lotta på Liseberg against a white wall.

Fiskebäck Göteborg 2015 11

Ibland kan det vara svårt att riktigt känna för bilder som kommit för lätt till en. Den här känns lite för självklar och enkel, men när jag åkte tillbaka till Fiskebäck insåg jag att det var något speciellt med ljuset och stillheten just den här dagen.

Sometimes a picture is too easy to take, it’s just there, and that makes it hard to really appreciate it. Like this one. It too a trip back to realize that this day was maybe a little special; the light and the stillness.

Thåström 2015 08

En svensk rockikon som bara kräver en silhuett för att bli igenkänd (?) Thåström ställde sig på Lisebergs stora scen och gav mig min favorit från de ca 100 konserter jag fotat i år.

A Swedish rock icon. It takes just a silhouette to recognize Thåström (?). This is from Liseberg and one of the 100 concerts I shot this year.

Red Robin on a camera

I vintras fotade jag fåglar i trädgården med kamerans wifi-funktion medan jag satt i köket och styrde allt med paddan. Då kom favoriten rödhaken och hittade en plats att vila på medan snön yrde. Bilden är tagen genom köksfönstret.

Last winter I shot birds in the garden using the cameras wifi function while sitting in the warmth of the kitchen using the iPad as a remote. This Red Robin used my camera as a resting place in the driving snow.

Leo 2015 01

Årets mest ambitiösa fotoprojekt var när jag tog hjälp av make up artisten Moa Markusson och målade modellen Leo Aadland i guldfärg och sen ägnade en halv dag åt att prova olika miljöer och inramingar.

This years most ambitious project was shooting model Leo Aadland painted in gold by make up artist Moa Markusson in a number of settings and moods.

Ranunkel 2015 01

Det blev ett gäng nya objektiv i år, ett av dom var makrolinsen som jag tog med mig ut i regnet för att fota denna Ranunkel. Fotointresset gör mig ständigt alltmer allmännbildad. Plötsligt ser man skillnad på en pilfink och en gråsparv, eller en tulpan och en ros, t ex.

I bought a number of new lenses this year, one of them this macro that I brought out in the rain to shoot this Buttercup. This Photo hobby continues to make me learn new stuff, like the difference between a Tree sparrow and a House sparrow, or a rose and a tulip.

Street Photography 2015 01

Gatufotandet har fått stå tillbaka lite i år, men kameran är ju oftast med och ser jag bilden är jag redo. Den här tog jag ute i Klippan när solen var på väg ner.

There have been little time over for street photography this year, but when I see something I’m rarely unprepared. Klippan in Gothenburg as the sun was setting.

Twisted Feet Five Degrees2015 01

Årets största fotojobb var för Twisted Feet och deras makalösa dansföreställning 5° på Storan här i Göteborg. Jättekul att få vara en fluga på väggen och dokumentera och lära känna de här kreativa och härliga människorna. Det känns som det borde bli en fotobok av de här bilderna, det är i varje fall vad jag hoppas på inför 2016.

This years biggest job was documenting the performance of 5° by dance company Twisted feet. So much fun being a fly on the wall among these creative and amazing people. I’ve got enough images to create a book, and that is what I hope to achieve in 2016.