säveån

Utflykter till Säveån i Jonsered

By |September 11th, 2018|Categories: Nature|Tags: , , |0 Comments

Ibland säger jag att det som driver mig är samlandet, att jag samlar på bilder, men jag undrar om det stämmer egentligen. Eller så har min samlarmani gått över lite med åren. Det känns mer som det är nyfikenhet som driver mig nu. Förra året tog jag en tur till Jonsered och satte mig och väntade på Kungsfiskaren. Efter en halvtimme kom dom och satte sig på favoritpinnen och parade sig med varandra, medan tre kameror (varav en var min) smattrade frenetiskt. Sen åkte jag hem och var nöjd med det.

I år har jag ju ytterligare några mm teleobjektiv, och eftersom Säveån gör att man inte kan komma närmare, så är de där mm viktiga. Dessutom har vattennivån varit extra låg, då kommer man lite närmare ändå.

Jag följer flera av de fotografer jag träffat där och har studerat deras bilder, och jag har studerat mina bilder. Riktigt bra blir det inte oavsett kamera. Man är för långt ifrån helt enkelt. Men ingen har ju fotat med 1200 mm, så jag åkte iväg ett antal förmiddagar och satt där ensam eller med trevligt sällskap, men oavsett så gick de där timmarna otroligt fort. Jag hörde kungsfiskaren och jag såg den snabbt flyga förbi, men till favoritpinnen kom den aldrig. Istället fotade jag trollsländor, knipor, nötkråkor och storskrakar och t o m en bäver som kom simmande 10.30 på förmiddagen! Då blev jag så till mig så jag tog ett ofrivilligt dopp i Säveån, det blev till att åka hem med blöta gummiskor.

Men sista dagen som jag hade kunnat åka dit på ett par veckor, kom till slut kungen och satte sig på den förutbestämda pinnen. Jag satt på en sten med stativ för ovanlighetens skull. Och den kom en andra gång. Jag var på ett strålande humör, men det började bli dags att åka hem. Så var det fem minuter kvar tills jag var tvungen att gå. Jag ställer mig upp, tänkte jag och står så nära vattnet det går utan att ramla i igen.

Då kommer den en tredje gång, fast nu satte den sig på en pinne som var ännu närmare. Så jag fotar den med 1200mm handhållet, 1/400sek, f8 och ISO4000. Lite synd att det var så mulet att jag var tvungen att ha så högt ISO, men då har jag anledning att åka tillbaka. Bilden här är beskuren motsvarande 3x och riktigt bra är den inte, men vad kul ändå.

 

Häromkring

By |December 8th, 2017|Categories: Nature|Tags: , , |0 Comments

Det har varit ett fåtal fina morgnar när jag gått ut och fångat årstiden. Jag har mitt favoritställe några minuter bort i Säveån. Det blir samma bild fast annat väder, men jag tycker det är ok, det är ingen annan som tar den här bilden. Värre hade det varit om mitt favoritställe var Lejontrappan eller Älvsborgsbron. Bilden över Göteborg är tagen från Utbybergen, här har jag lekt med vitbalansen för att få kvällseffekten redan vid fyratiden.

 

Under the bridge

By |December 1st, 2017|Categories: Cityscapes|Tags: , , |0 Comments

Det låg en softad dimma i luften som jag använde för att skapa djup i de här bilderna tagna under järnvägsbron över Säveån i Utby där jag bor. Jag hade gillat de mer om det hade smugit in en katt eller något annat djur i dom, men sån tur hade jag inte.

 

Bäversafari

By |July 2nd, 2017|Categories: Nature|Tags: , , , , |0 Comments

Det finns gott om bäver där jag bor, då jag har nära till Säveån. Jag betalar till och med strandnära skatt och då det finns gott om människor som verkar hata naturen häromkring, (det dumpas sopor, det eldas kopparledningar och det är allmänt vidrigt på sina ställen), kändes den skatten lite som ett hån tills jag blev fotointresserad.

 

Men nu är det smidigt om man är hemma en kväll att bara smita ner till ån och vänta på den punktliga bävern som kommer simmande 20.30. De fyra gånger jag varit nere har han faktiskt gjort just det. Och jag har dessutom en femte rapport på samma klockslag. Nu är ju det långt ifrån en garanti på bra bilder. Vid 20.30 är ljuset bra, men det blir ju snabbt sämre och det ska tur till att man kommer nära.

 

Men jag har ju tur ibland. Första kvällen stod jag och jobbade hårt med att få plats med bävern i bildrutan och samtidigt sätta skärpan. 840mm handhållet, jag tror inte det hade gått med annan utrustning än spegellöst. När jag tittade upp var bävern bara två meter ifrån mig. Andlöst spännande.

 

Andra kvällen simmade han till slut in i solljuset och sista gången satt han i skuggan i totalt mörker och käka på en gren. Det var knappt jag kunde se honom, men jag stöttade kameran på knäna och ställde in slutartider på 1/20 sekund. Det blev förvånansvärt bra.

 

Men den bästa bilden fick jag inte alls. Jag skulle precis trycka av när en gammal grå bäver simmade förbi och en mås dök ner och hackade honom i huvudet. Bävern dök direkt och jag fick en bild på ett plums! Det är sådant som man får försöka lära sig leva med att man missat.